Vetenskap och hälsa

Varje år får mellan 10 000 – 11 0000 män i Sverige diagnosen prostatacancer. Men trots att den är så vanlig så finns det inget nationellt screeningprogram för prostatacancer. Motiveringen har varit att nackdelarna med överdiagnostisering och överbehandling övervägde nyttan.
Men sedan några år tillbaka har allt fler regioner börjat erbjuda OPT, som står för organiserad prostatacancertestning. Förhoppningen är att det här nya sättet ska leda till att nyttan börjar överväga nackdelarna.
Vi pratar med Anders Bjartell som är professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus och en av de ledande initiativtagarna bakom införande av OPT.

Precisionsmedicin, alltså att ge rätt behandling till rätt patient i rätt tid. Men det behöver inte bara handla om att hitta rätt behandling. Den kan också hjälpa oss att hitta dem som har hög risk för en viss sjukdom så att behandling kan sättas in tidigt – eller så kanske det går att förebygga sjukdomen så att den aldrig bryter ut.
Vi intervjuar Sophia Zackrisson, professor och överläkare i radiologi och Olle Melander, professor och överläkare i internmedicin, båda två vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus om de stora möjligheter som precisionsmedicinen bär på, vad man kan göra idag och vad som ligger i en nära – eller mer avlägsen framtid.

Med smartklockan på handleden och hälsoappar i mobilen kan vi kontrollera vår hälsa som aldrig förr. Men vad säger egentligen siffrorna om vår hälsa? Får våra wearables oss att sova bättre och träna mer? Eller gör de oss bara sämre på att lyssna på vår egen kropp? Och hur kan man använda smartklockan i vården? Carl Magnus Olsson, forskare i datavetenskap vid Malmö universitet berättar.

Somrarna i Sverige är redan varmare, längre och blötare än tidigare. Temperaturen stiger dubbelt så snabbt i Europa som i övriga världen och människor och vården måste anpassa sig - när fler drabbas av värmestress och värmeslag, badsårsfeber och nya myggor och fästingar. Hur gör vi? Andreas Vilhelmsson, forskare i klimatmedicin vid Lunds universitet, berättar om läget och lösningarna.

Många tonårstjejer har järnbrist och många känner av fatigue - en trötthet man inte kan vila sig pigg ifrån - i vardagen. Men hänger det ihop? Ny överraskande forskning visar på annorlunda samband. Vi pratar om hur man åtgärdar riklig mens, skippade måltider, köttfaktor och hur man äter för att få ett bra järnvärde om man är vegetarian. Och varför kaffe på maten inte är det bästa . Vetenskap och hälsa intervjuar Moa Wolff, läkare och järnbristforskare vid Lunds universitet och Anna Stubbendorff, dietist och forskare vid Lunds universitet. Jenny Loftrup ställer frågorna.