Harrisons dramatiska historia

• Förintelsen – ett brott i en klass för sig

  I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  54:49

  --------

  54:49
• 🎃 Halloween vs. Allhelgona – vad firar vi egentligen?

  När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsade. Vad är Halloween? Och varför firar vi den?Halloween är bara en av flera högtider som infaller vid den här tiden på året. Vi har också Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonaafton – företeelser som inte är identiska, men som binds samman av historiska och kulturella kopplingar. Här möts den katolska helgonkulten, rädslan för det okända i övergången mellan sommar och vinter, minnet av de döda och saknaden efter nära och kära.Traditionerna har månghundraåriga rötter och utgör praktexempel på hur lärd och folklig kultur har påverkat varandra genom historien. Halloweenfirandet vittnar dessutom om vår moderna kreativitet: under de senaste decennierna har vi utvecklat en skräckkultur med rekvisita och uttryck som saknar historiska motstycken.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Halloween. Hur uppstod högtiden? När kom den till Sverige? Och hur hänger den samman med våra traditionella allhelgonafester?Bildtext: Snap-Apple Night, målad 1833 av den irländske konstnären Daniel Maclise, visar en livfull halloweenfest i Blarney, Irland, där gästerna ägnar sig åt lekar och spådomar. Tavlan är baserad på en fest Maclise själv deltog i året innan. (Källa: Wikimedia Commons, länk. Public Domain)Halloween har sina rötter i det keltiska samhainfirandet, där gränsen mellan de levandes och de dödas värld ansågs vara som tunnast. Traditioner som att spå i smält bly eller leka "snap-apple" lever kvar i olika former än idag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  42:21

  --------

  42:21
• Före Birka: Så blomstrade Uppåkra i tusen år

  Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden. Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras. En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen. Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fallKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  43:34

  --------

  43:34
• Karl den stores kröning skapade medeltidens Europa

  Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  55:15

  --------

  55:15
• Vetenskap och vidskepelse

  Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  51:02

  --------

  51:02

More Education podcasts

Trending Education podcasts

About Harrisons dramatiska historia

Harrisons dramatiska historia: Podcasts in Family