Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten.Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i kulturlandskapet. Det syns särskilt tydligt i Blekinge och Bohuslän, där städer som Ronneby och Kungälv utsattes för administrativ diskriminering och ibland hotades av utslocknande. Samtidigt grundades och utvecklades andra städer till nya regionala maktpunkter. Till exempel var Strömstad tänkt som en försvarsbas mot Norge, medan Karlshamn och Karlskrona skulle bli svenska fästen i sydöst. Karlskrona satsades särskilt stort på – på kort tid växte den nya marinbasen till en av Sveriges största städer.På ett annat plan visade sig försvenskningen långt svårare. Skånska kyrkoherdar motsatte sig envetet att överge sina gamla traditioner, exempelvis de danska gudstjänsterna. Svenska ABC-böcker och katekeser mottogs med tvekan. Även svenska handelsregler var impopulära bland bönder och borgare i de nyerövrade provinserna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om försvenskningen av de nyerövrade provinserna på 1600-talet.Bild:1600-talskarta över Skåne, Blekinge och Halland av De Wit – med inramad delkarta över Bohuslän. Amsterdam, ca 1680. Källa: De Wit, Accurata Scaniae, Blekingiae, et Hallandiae descriptio, ca 1680. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
56:17
--------
56:17
Så förändrade slaget vid Wien Europas historia
År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
43:10
--------
43:10
Stora oväsendet – När Sverige blev galet
Bland de största rättsövergreppen i svensk historia återfinns de omfattande häxprocesser som sammantaget brukar kallas Stora oväsendet. Rättegångarna och dödsdomarna ägde rum under stora delar av 1660- och 1670-talen, med början i Dalarna och Härjedalen, spridning till Norrland och kulmen i Stockholm. Hundratals människor avrättades för brott som inte existerade.Bakom Stora oväsendet låg den djupt rotade föreställningen att Djävulen försökte förgöra mänskligheten genom att rekrytera agenter – främst kvinnor – som färdades till nattliga sabbatsmöten på Blåkulla. Där festade de, hade samlag med demoner och fick sina namn inskrivna i Satans bok. I gengäld erhöll de makt att utföra övernaturliga gärningar genom svart magi. Nästan allt negativt – missväxt, sjukdomar, värk i kroppen – tolkades som resultat av häxors verksamhet i bygderna."Bevisen" bestod främst av vittnesmål från barn, som hävdade att de förts till Blåkulla och tvingats delta i festligheterna. Till en början kunde de anklagade klara sig genom att envist förneka sin skuld. Men med tiden räckte det med blotta misstanken för att dömas till döden. Häxjakten drabbade främst medlemmar av bondesamhället, men även välbeställda och högättade stadsbor pekades ut.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om häxprocesserna i Mellansverige och Norrland under Karl XI:s regeringstid.Bild: Häxprocess i Mora, 1670. Tyskt kopparstick som dramatiskt skildrar rättegångarna mot påstådda häxor. I förgrunden syns djävlar och häxor; ovanför dem sitter förhörskommissionen med kvinnor och barn som avlägger vittnesmål. En fångknekt driver fram fängslade häxor och trollkarlar. Runt bålet där de dömda brinner, bortför häxor barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar, medan demoner i djurskepnad tumlar genom luften.Källa: Okänd samtida konstnär. Kungliga biblioteket, LIBRIS-ID: 1346978. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
56:02
--------
56:02
Barocken – stormaktstidens stil och dramatikens epok
Det finns begrepp som fångar tidsandan oerhört väl, oavsett om vi betraktar kungars och kejsares matvanor och konstnärliga smak eller om vi skärskådar vanliga bönders estetiska uppfattning. Ett sådant begrepp är barocken, som i Sverige är intimt förknippad med stormaktstiden.Barocken var en vidareutveckling av 1500-talets antikvurmande renässans inom konst och arkitektur. Stilen kännetecknades av stora och svulstiga former med konvexa och konkava inslag, riklig pompa och ståt, samt ett starkt fokus på ljusdunkel, dramatiska rörelser och – särskilt i parker – sträng symmetri. Stilen passade utmärkt för 1600-talets absoluta statsmakter med enväldiga furstar, vilka manifesterade sin makt i många europeiska riken. Den användes även för att förhärliga kristendomen, både i dess protestantiska och katolska form, och nådde därmed ut till landsbygdens socknar och deras kyrkor.I Västsverige har termen ”bondbarock” myntats för att beskriva de kulturella ideal som slog rot i bondesamhället när stilen sipprade ned genom de sociala hierarkierna. Men barocken var mer än så: den omfattade musikaliska experiment, gigantiska slottsbyggen, vetenskapliga framsteg, pestkyrkor och den svenska skönlitteraturens födelse, med namn som Georg Stiernhielm och Lasse Lucidor. Även en av våra mest kända svenska psalmer – ”Den blomstertid nu kommer” – är ett barn av barocktiden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om barocken – den stil- och kulturyttring som präglade Europa under 1600-talet och de första decennierna av 1700-talet.Bild: "Fontana di Trevi i Rom, ett praktfullt exempel på barockens formspråk med sina dramatiska rörelser, symmetriska komposition och skulpturala överdåd. Fontänen färdigställdes 1762 och förkroppsligar barockens vilja att blända och beröra. Foto: NikonZ7II – Eget arbete. Licens: CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons."Musik: Vivaldis The Four Seasons, L'estate (Summer) - Allegro non molto, framförd av John Williams och Wichita State University Chamber Players. Internet Archive, Attribution-Share Alike 3.0.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
52:18
--------
52:18
Versailles – mer än ett slott
Mer än någon annan monark har Ludvig XIV av Frankrike kommit att personifiera 1600-talet. Han var krigarkungen med tidens starkaste arméer, Solkungen som älskade maskerader och hovliv, den notoriskt otrogne äkta maken som avverkade älskarinnor som nästan blev lika ryktbara som han själv. Ingen som intresserar sig för epoken kommer runt Ludvig och det jättelika palats han lät bygga strax utanför Paris – Versailles.Versailles var mycket mer än ett slott. På kort tid förvandlades den lilla orten till en Västeuropas största städer, och alla som ville påverka europeisk storpolitik var förr eller senare tvingade att ta sig hit. Palatset var ingen stängd värld utan anlades för att imponera på besökare och få alla att inse den franska kungamaktens överlägsenhet. Faktum är att Ludvig XIV själv skrev den första guideboken, och antalet turister var snart så stort att bristen på toaletter blev ett stort bekymmer. Men det var skillnad på besökare och besökare. Samtliga kunde beundra parken, men endast de lyckligt lottade favoriterna fick delta i kungens dagliga ritualer och få tillträde till hans innersta kammare. Föga förvånande blev Versailles också scen för mängder av intriger, i vilka man inte drog sig för någonting – till exempel anklagelser om häxeri och giftmord – för att främja sin sak.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det makalösa Versailles och dess legendariska hovliv.Bild: Flygfoto över slottet i Versailles, Frankrike. Den storslagna barockanläggningen utgör ett av Europas mest kända kungliga residens och symboliserar det franska enväldets prakt under Ludvig XIV:s tid. Källa: Vue aérienne du château de Versailles en France, ToucanWings — Travail personnel, CC BY-SA 3.0.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Följ med Sveriges främsta historiker på en tur genom världshistorien! Professor Dick Harrison är en av Sveriges ledande historiska profiler. I den nya podcasten Harrisons dramatiska historia samtalar han med sin hustru Katarina Harrison Lindbergh, även hon historiker och författare. Det är personligt och inbjudande, kunnigt och kunskapsrikt, lättsamt men aldrig lättviktigt. De två programledarna vägleder lyssnaren genom världshistorien, med väl valda nedslag. Det är kunskap och fakta, återgivet med berättarglädje och engagemang. Här ges plats för djupdykningar i enskilda personöden och händelser men med en tydlig kronologi i avsnitten som följer historiens väg framåt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
New Zealand